sorg.
Liam sover gott nu. Vi har varit på dagis och inskolat.
Mackan är i butiken och jag känner mig mammaledig. Såg gamla bilder på Liam då vi precis började gå på öppna förskolan och det högg till i hjärtat. Han var så liten och allt var så mysigt och stressfritt. Jag vill fortfarande vara mammaledig med Liam. Hitta på bus och mysa om dagarna. Ska han ha sitt liv och jag mitt?
Usch... Det är verkligen jobbigt nu. När vänjer man sig?
Kommer det alltid hugga till i hjärtat när man tittar på gamla bilder?
Mackan är i butiken och jag känner mig mammaledig. Såg gamla bilder på Liam då vi precis började gå på öppna förskolan och det högg till i hjärtat. Han var så liten och allt var så mysigt och stressfritt. Jag vill fortfarande vara mammaledig med Liam. Hitta på bus och mysa om dagarna. Ska han ha sitt liv och jag mitt?
Usch... Det är verkligen jobbigt nu. När vänjer man sig?
Kommer det alltid hugga till i hjärtat när man tittar på gamla bilder?
Kommentarer
Postat av: Johanna
Tänk att jag för en liten stund sen gjorde exakt samma sak. Högg, nja, men kändes, ja. Jag tror, av erfarenhet när man själv jobbat på dagis, att vartefter man ser hur mycket barnen får i utbyte av dagiset och kompisarna så lättar också huggen i hjärtat. Liam kommer få det så bra och älska sitt dagis, sina fröknar och sina vänner. Du kommer alltid stå som nummer ett och han kommer stå å jubla när du hämtar och ni ska hem eller hitta på nåt roligt tillsammans. Det första han kommer berätta på dagis på måndagarna kommer va hur mycket roligt ni gjort, vad ni gjort. Så upp med hakan, gumman, för Liam kommer du alltid stå först. Du är det sista han tänker på innan han somnar, och det första han tänker på när han vaknar. Kärlek.
Trackback
