tiden går så fort. jag vet. alla nyblivna föräldrar säger det men den gör det! tänk er att gå från gravid och otymplig och lat och trött och seg och totalt värdelös till att ha något som ska göras varje minut av dagen. plötsligt känner man att det inte finns tillräckligt med timmar på dygnet.

jag trodde aldrig jag skulle bli så klyschig :)

men det är underbart. Liam är underbar. och Marcus är helt fantastisk.
förlossningen börjar sakta släppa... men det kommer ta tid att komma över och kunna reflektera över vad som egentligen hände.




igår var vi och hälsade på alex och micke för första gången med Liam. firade mickes födelsedag med fika.
hoppas de snart köper sina sängbord så att vi kan påbörja inredningen ;)

idag ska vi försöka ge oss iväg till maxi och babyproffsen... vi får väl se hur det går. allt måste lixom klaffa. hans dagar delas upp i perioder. äta, decka, vakna, blöja. äta, decka, vakna, blöja. och så går det runt så. alltså är det enklast att ge sig iväg när han precis har ätit för det är då han deckar.

hej.